when you dreaming with a broken heart, and waking up is the hardest part.

det känns förjävligt att gå upp på morgornarna

när det känns som att man totalt tappat sitt syfte att gå upp

så att vardagarna närmar sig helgen och man möter varandra.

hur kommer mina helger bli nu ?
hur kommer min hand se ut?
tom.
jag vill säga som isabell att man inte tror på tårar.
men ibland är det faktiskt skönt att få ut saker och ting
ur sin kropp.
vare sig det är ord eller tårar eller tankar.

att sitta här och öppna sig över internet är väl inte
världens smartaste sak om man vill dra en liten vit lögn
för folk som frågar hur man mår och man säger att allt är bra.
men som sagt, man kommer ingenstans med lögner.
jag kan väl inte göra så mkt än att... inte göra någonting.
man kan väl inte göra något om man inte vill gå vidare?
eller ?
jag får väl börja acceptera läget mot mina tankar.
det är väl bättre såhär än inget alls ?