det här med förnyelse verkar inte gå så bra för mig, mitt huvud låter mig inte tänka positivt, men ändå försöker jag skratta och vara social hela tiden.
medan mitt huvud bara försöker hitta dom negatvia delarna i min vardag.
att föras fram och tillbaka såhär funkar inte för mig, jag börjar få ångest över saker tillslut.
jag är så...eller inte jag men mitt huvud är så dåligt! jag är vilsen här hemma.

jag vet inte vad det beror på men..
jag saknar mina goda töser som jag umgicks med innan,
inte för att det är fel på mina nuvarande kompisar, jag kunde inte be om bättre polare än vad jag har.
men tjejer som carro, jonna, maisie, anna, emelie(som jag inte träffat på eviiiiigheter!) och alla nyhemare är så otrligt saknade!

jag är även lite stolt över mig själv och ger mig själv lite beröm för att jag inte är så trött som jag var hela tiden innan och var allmänt tråkig!
jag vet inte hur det gick bort men jag tror det bara var att sluta tänka på hur jag mådde.
jag vill bara rensa kroppen på tankar och skit, ta vara på tiden som är nu och sluta ha skrik i mitt huvud.
för första gången på evigheter (känns det som) så har jag inte fått såna här tankar som gjort mig tyst och osocial när jag är med mina kompisar,
men som sagt så vill inte mitt huvud hitta de bra sakerna, utan de pekar ut exakt allt som gör att jag rasar...